Cunha

Och så bar det av mot Cunha söndagen 2/10, med med övernattning i Angra dos Reis med Nice, hemma hos Neia. Lyckades inte få skjuts till Cunha. Men de positiva var att vi fick kom se kretsis tal på lördagen på mötet, sen blev vi bjudna på restaurang med kretsis och några andra bröder.

Sen dagen efter kom vi äntligen fram till Cunha. Har haft panik! Ville komma dit fort.
Och morfar mår jättebra nu :)

Var 10 dagar i Cunha, det var skönt. Blev mycket tjänst, fick hålla offentliga föredraget, bada bastu...(det var 5 grader kallt uppe i bergen!!! så de blev smakprov på Sverige usch)

Sen var vi med om en jättefin erfarenhet ute på landet.
Gick med en ung pionjärbroder från São Paulo som va och hälsa på. Vilket skönt sätt
han har att prata med folk, man blir helt inne i hans samtal, det är så intressefullt att jag kom på mig själv med värsta flinet.

Vi prata med en tjej och började studera bh, kapitlet om vad som häder efter döden.
Hon gick med på allt som stod i boken och var jätteglad hela tiden. Sen när vi erbjöd henne boken, aldrig sett nån så glad innan, hela hennes ansikte strålade glädje " va!? får jag verkligen den? tack så jätte mycket"
Så den erfarenheten kan jag ta med som lite energi inför Sverige.

Sen var det dags att åka, ännu ett jobbigt farväl till morfar...man vet aldrig om det är sista gången man ser honom...

Nu blir det av till São Paulo. Kommer va där mina 10 sista dagar.

So long, farewell, aufwiedersehen, goodbye...

I hate to go and leave this pretty sight...

Trodde inte jag skulle hinna bli sa fäst vid vännerna här pa ön. Det känns inta alls kul att lämna ön. Har ju tyckt att det vart trakigt att det inte finns nagra ungdomar i församlingen, men nu är Eduardo tillbaks och sa är tva pionjärsystrar fran Mambucaba här ocksa, sa vi har haft jättekul, hängt pa stranden och lite sant.

Pa fredagen sa gjorde Paulo en rejäl farvälmiddag och det kändes väldigt trakigt.
Barnen är ocksa ledsna, lille Lucas lag i sin säng och störtgrät " Nu när vi mest behöver dig aker du!".
Det känns riktigt tungt!

Pa kvällen har vi en "avskedsfest" med hela församlingen.
Dagen efter aker jag pa morgonen. Vännerna har bryt sig om att köpa massa presenter, till och med min mor tänkte de pa. Sen följer alla med till baten som vi nästan missar, vi rusar allt vi har med alla 8 väskor pa en vagn och vinkar till baten.
Nice är i baten, hon ska till Angra och ber baten vänta pa oss.

Jag vet att jag vill komma tillbaks hit och hjälpa till i församlingen längre fram iaf.
Det här varit 7 lärorika manader, har lett och hängt med pa sa manga bibelstudier sa man kan nästan BH utantill. Och sa känns det att man utvecklat en del i att behärska bibeln (2 tim 2:15) och att leda studier.
Sen att fa ha sa mycket punkter och tal, inte lika nervöst mer.
Men speciellt att se kärleken, talamoden pionjärerna har för deras studier, hur de hjälper dom, verkligen bryr sig.
Till ex, Gleyce´s studie flyttade till USA. Han förväntade att hans närmaste vänner skulle komma och ta farväl av honom vid hamnen. Gissa vilka som kom? Hela var församling och ingen mer!

Kommer sakna församlingen...

Around the Island (day 2)

Vi går upp kl 5 för att inte få problem med eventuella vakter. Och vad gör vi, jo vi går samma stig igen, fast denna gång liiiite längre..2,5 h tills vi bestämmer och för att det är heeeeeeeeeeeeeeelt fel. Så 5 h felvandring, härlig start på dagen. Va det vär det? Hmmm, ska man va positiv fick vi en jättevacker bild uppifrån på Praia Leste som ett fåtal har antar jag. (senare vi vi reda på att det är en stig som genar halva ön, det är bara militären som använder den ibland).



Och just det, vi hittade till Aventureiro, det tog bara 20 min och det var bara gå över klipporna :D
På plats får vi låna ett kök och koka nudlar.

Sevärdhet: Palmen som växte lite fel…



Nästa stopp är den näst största byn på en, den superreligiösa Provetá. Den är delad i himlen och helvetet (där bor de få som inte tillhör kyrkan där).


Därifrån drar vi till Araçatiba, där vi stannar till och dyker…såååå vackert, grönt, glasklart vatten och fiskar överallt. Vi bestämmer och att vi ska ta oss ända hem till Abraão och beräknar att vi kommer vara framme 2 på natten.



När klockan är 19 är vi väldigt trötta. Jag lyckas fixa båtskjuts med en fiskare… och vi sparar 4 km gång.
Vi hamnar i Bananal, där vi går igenom hotellet som rasade ner i nyår. Där stannar vi till och äter lite också.

Nu är klockan 11 och jag är dödstrött, orkar inte mer, släpar mig..är en zombie..de andra är faktist pigga. Men vi tar vårt sista stopp kl 1 och äter våra kak rester, sen raka vägen hem. Som tur är stigarna breda och vi tar oss lätt igenom dom med våra ficklampor. Och gissa om vi är glada när vi äntligen börjar känna igen oss och är framme i Abraão kl 03:40.
Dusch..borsta tänder…och sova!

Around the Island

Man väntar aldrig för länge på något gott. Och nu är vi redo. Tanken var att vi skulle dra en grupp och predika hela ön (en vandring på ca 90km) men vi fick inte riktigt ordning på det så till slut blev det bara Eduardo, Roger och jag.




Tennisskor: check
Snorkel: check
Cash: check
Kamera: check
Nudlar :check
Kakor: check
Vattenflaska: check
Bröd: check
Ficklampa: Check
Tält: check


Vi börjar vår vandring på tisdag kl 9:35, och börjar med att dra till Parnaioca via Dois Rios.

Sevärdheter: 1- En fladdermus som inte har några krafter kvar och ligger på marken. Två tukanliknande fåglar väntar tålmodigt för att anfalla honom.

2- Kyrkågården omringad av proppfulla Pitanga-träd. Gissa om vi vräker i oss dom. Aldrig sett så stora och så många av dom, träden är röda, marken med. Nu har jag ätit tillräkligt för ett år.


Nästa stränder är Praia Sul & Leste (öst & syd), som är natureservat, man får inte stanna där, men iom det inte är nån vakt där så njuter vi av den orörda stranden, floden som rinner ut och halvön. Följer man floden innåt land så kommer man till en sjö fylld med krokodiler…men dit riskerar vi oss inte.



1:a motgången: kl är 18:00 och det har precis blivit mörkt när vi har kommit till slutet av Praia Sul, och framför oss ser vi Praia do Aventureiro, där finns en camping så vi drar dit tänker vi, det kan inte ta mer än 30 min.
Sååååååå fel vi hade, vi hittar en tydlig stig som går riktning höger istället för rakt fram…det måste va den det finns ingen annan resonerar vi och beger oss in i det kolsvarta djungel med våra ficklampor. Va såg vi för djur…tack och lov bara massa spindlar och en skunk och lite möss, men funderar hur många ormar och andra otrevliga djur vi gick förbi. Värst var ett ställe där vi fick krypa under massa bambu som hade rasat ner…och jag är säker på att det krylade av spindlar där…och så brände sig Roger på någon växt oxo.
Hur det slutade, vi gick 90 min sen vände vi tillbaks när vi kände att det kan inte stämma. Så 3h fel gick vi. Så vi fick kampa under en camping förbjuden skylt…det var enda alternativet.

Mantenha-se Achegado a Jeová

Så var det äntligen dags för vår distriktsammankomst. Lite väl sent också (17-19/9), så har hunnit gå på den två ggr redan. Men höjdpunkten var på lördag, då döpte sig Paulo och Natalia från vår församling. Extra kul var det att jag fick leda Paulo’s studie det senaste halvåret innan han döpte sig :)

Sen blev det också ett slags farväl till vännerna från andra församlingar. Lite tråkigt när det kändes som man inte var lika vilse mer bland vår krets.
Sedan pratade kretsis med mig, han vill komma och hälsa på i Sverige nästa år, det skulle vara kul.


På måndagen drog vi med Robson, Gleyce och barnen till Rio de Janeiro. Bl a var vi på Corcovado sent på eftermiddagen, så vi såg den helt underbara utsikten över hela Rio både när det var ljust och sen mörkt. Rio måste vara den vackraste staden i hela världen när det handlar om natur.

I've Got a Feeling

Idag satt jag och vänta på att en broder skulle leda klart sitt studie, så jag lyssnade på dom under tiden. Det var första studiet för åb:et och jag stanna till när han sa att” jag visste det, mina kamrater säger att det är Gud som straffar oss men det kan inte stämma tänkte jag. Nu fick jag se det i bibeln att det verkligen inte är så!”. Jag fylldes av glädje och tänkte vidare på en annat studie. Både hon och mamman studerar, mamman låg före 3 kapitel för 2 månader sen. De skulle studera tillsammans så hon kommentera att hon skulle komma ikapp sin mor. Nu ligger hon 1 kap före (hon studerar 4 ggr i v.)

Det var så uppmuntradande att höra dom. Mamman sa att hon har gått på vartenda kyrka, men hon fick aldrig lära sig allt hon lär sig nu, d flesta kyrkorna öppnade inte ens bibeln, och d som gjorde det förklarade inte. Men ni förklarar allt så logiskt och noggrant så man verkligen förstår, det här är verkligen sanningen!
Att få se och höra sånt är verkligen trostärkande och varje timma, varje gång man släpar ut sig i tjänsten, både i kylan i sverige, alla dörrar man fått i nyllet, alla trötta fötter i värmen och självförnekelse…man ångrar inte en sekund av det!
Så när jag kommer tillbaks till sverige så kommer jag alltid ha det i minnet. Så hur jobbigt det än kan bli i sverige så är vi ju alla med i samma lag och kan glädjas över vad som händer runt om i världen :)

Last mont in IG

Nu har jag satt ett datum till att lämna ön, det blir den 3:e oktober.
Den här månaden kommer bli kul iaf. Roger är här och hälsar på. Hans stannar tills jag åker tillbaks till Cunha (någon måste hjälpa mig o bära gitarrerna och alla väskor). Har äntligen lyckats skaffa eget, så har privatliv nu för första gången sedan mars. Det är undebaaaaaaaaaaaaaaart :D

Har jobbat klart på Colibri Resort nu så tänker bara ha trevligt den här månaden.
Har två föredrag bokade (en på ön och en i Angra), distriktsammankomst den 17-19 och Paulo mitt studie ska döpa sig. Sen får jag lämna över alla studier  Men de är i bra händer iaf.


Har gjort två underbara utflykter. Till Caxadaço och Lagoa Azul (blå lagunen). Caxadaço tar man sig till i en lurig stig gömd i djungeln. Vi gick vilse en stund tills vi hitta tillbaks till stigen. Men de va värt ansträgningen, efter 2,5 h var vi framme på den vackraste lilla strand jag någonsin sett! Genomskinligt vatten i 4 olika färgnyanser, svart/vitt sand och bäst av allt: helt öde! Har lagt upp bilder på facebook. Blå Lagunen är som en swimmingpool, man ser botten hela tiden och det är fullt av fiskar, perfekt för att dyka.
Sen i slutet av månaden har vi planerat att gå runt ön…och om vi hinner predika i varje by!

Toxonina

Arnobson ska va med på en demo på sammisen, han ska spela brodern som erbjuder den där konstiga medicinen. Så jag drar ända till São Paulo för att se lördagen och söndagen.
Några vänner i hans församling (närmare exakt 20 stycken) har hyrt ett hus ute på landet, ca 5 min gång till hallen. Jag joinar dom själklart, finns swimmingpool, biljardbord, bordtennis osv. Så härligt att vara tillsammans med massa vänner och ha kul tillsammans, jag tror vi är lite dåliga på sånt där hemma på ön.
Och det påminner lite om Strängnäs. Annars så drar det flesta hem till São Paulo efterprogrammet och åker in dagen efter igen.
Så jag tror nog det är lite roligare att gå på sammankomst i Strängnäs, så skön känsla att se stan kryla av vänner