Vi befinner oss i Jardim das Rosas i östra São Paulo.
Mattias tycker det är jättefult här, allt är nerklottrat och rörigt. Tjänsten är helt okej, folk är trevliga men de flesta har inte tid. Koffe och jag lyckades starta studie med en man iaf.
Vännerna här är hur trevliga som helst, de är så varma och gästvänliga. På sån kort tid har vi redan skaffat vänner för livet.
Under tjänsten så bjuder en syster oss hem till henne för att äta lunch med hennes familj. Vi tackar ja men får reda på att Roger och Francine (kom ihåg d sista namnet) som vi träffade igår redan hade förberett lunch åt oss. Så vi äter hos dom istället (stackars ”vegetariska” Mattias får äta mer och mer kött för varje dag). Just det, liten kommentar från Koffe…han säger att Francines mamma Lira är den första mamman att tycka om honom…(hoppas jag inte har sagt för mycket nu :)
Vi drar till Riket Sal direkt efter. Underbart tal om paradiset. Talaren ber oss blunda medans han beskriver den nya ordningen…det känns så levande…tills Koffe boxar till mig och tror att jag sover :P .
Efter mötet börjar attacken, från småbarnen till de äldre vännerna, alla vill prata med oss och ta kort. Själklart blir vi sist ut från Riket sal och bröderna får släcka ut oss. Sen typ tvingar dom oss hem till dom igen för att ”fika” lite. Vi kommer inte därifrån förrän kl 23 på kvällen. Och alla ungdomar följer med oss till dom vi bor hos. Grabbarna är helt lyriska, de har aldrig vart med om något liknande
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar