CANOA QUEBRADA

Söderut om Fortaleza ligger Canoa Quebrada som också är helt underbart vackert. Har fått sitt namn på grund av att den hårda röda sanden delat sig i mitten i form av en kanot (brutna kanoten). Påminner lite om Grand Canyon tycker jag.
Vi tar en ”jangada” (en brasiliansk kanot/segelbåt) tur ute i havet. Vattnet måste va runt 28 grader, jätteskönt.
Det charmiga med Fortaleza är faktist gatuförsäljarna. De är alla poeter, de säljer godsaker och kommer fram till dig, drar några roliga ordvitsar (inte som Alterbyarnas), rimmar ihop varför man ska köpa nått i en vacker dikt o så är man fast. Eller så kommer en gitarrist fram, spelar ett eller två ackord, låter gitarren ljuda och berättar hur vacker och intelligent man är, avslöjar vilken delstat man kommer ifrån och allt det genom rimm.
En annan vanlig syn är åsnor…åsnor med hattar o blommor…en psykedelisk upplevelse…
Vännerna i Fortaleza va underbara de med, självklart blev det fotboll. Systern jag hade tagit kontakt med innan vi åkte hade listat ut vart vi bodde och helt spontant när vi kom hem från Canoa så var hon och familjen utanför lägenheten och väntade på oss…
Det roligast var att Mario klippte av sig sin hare krishna svans, gick på möte (berätta till alla hans kollegor att han skulle till Riket sal), tog hem några kompisar så vi kunde vittna för dom, bad mig studera vakttornet efter det att Mathias och Gisele dragit hem.
Senaste nytt är att han studerar bibeln med våra vänner där och har skrivit in sig i skolan!

CUMBUCO

Vi hyr en mini-van dan efter och drar iväg till Cumbuco, 30 km längre norrut, enligt vykortet jag såg ska det vara jättevackra sanddynor där.

När vi väl är framme så visar det sig vara aningen lite vackrare än på bild. Känns som man är i ett helt annat land, vinden skapar så vackra former i sanden, man vill lägga sig och rulla ner för dynorna. När man kommer upp i backen så kommer en överraskning, det är som ett hemlig villa med en sjö mitt i sanden och några previligerade som har sina hus där. Och i det annars så platta Fortaleza så ser man några berg som är så små i omkrets att de verkar nästa ditmålade. Det här är absolut en av de vackraste platser jag någonsin varit i.


Man kan hyra nått slags träpulka och åka ner för sanddynorna vilket får en att känna sig lite i Sverige fast på ett lite annorlundare och varmare sätt. Och i slutet av backen sa landar man i sjön :)

FORTALEZA

Nu är stunden framme för vad vi haft i tankarna i 2 månader nu. A lá Confusion sitter jag, Koffe och Rickard på ett flyg till Fortaleza, Mathias och Gisele åker med ett flyg 3 h senare och Mathias får åka själv i sin ensamhet ca 8 h senare.
Tanken var ett vi skulle bo hos Mario, en kompis till Mathias och Gisele som de jobbat ihop med på en frisörsalong. Har tatt kontakt med några vänner där uppe också ifall det skulle kännas konstigt att bo så många hos någon som inte är JV.
Blir positivt överraskad av Fortaleza, trodde det skulle vara fattigt i norra Brasilien men det är hur fint och flashigt som helst, och värmen är inte att leka med, 38 grader!

RIBS

Innan vi drar till são paulo för att ta flyget till Fortaleza stannar vi till 2 dagar i Ribeirão Preto för att hälsa på Valmir, Leia & co. De håller på och flyttar in i deras nya lya och som vanligt när alla håller på och bär lådor och rensar så ligger fröken Gabriela i hennes säng och sover.
Annars är allt lugnt och fint, Valmir har bott i Fortaleza innan så vi får nr till några vänner medans han skjutsar oss till São Paulo.

NEGRER, PRESIDENTER & HARPUN ANACONDA

Uberaba ligger nära gränsen från Minas Gerais till São Paulo. Floden Rio Grande delar staterna från varandra. Det är precis vid denna gigantiska flod som en broder har en ranch.

Vi samlades massa vänner där (som kom och gick, både bjudna och oinbjudna) under 3 dagar på brasilianskt vis: Churrasco (barbeque), musik och skandalösa kortspel. Kan tilläggas att Neger och President hade tagit över lägret efter någon timme. Sista dagen satt vi runt 12 pers runt 2 improviserade barbord på bryggan och spelade!
Mellanåt så tog man ett dopp på det sköna varma vattnet under den schtekande solen. Oftast ledde det till en diskussion mellan vissa svenskar och vissa oroliga brassar angående solskyddsanvändning. Inte så konstigt när man ser ut som en polkagris med tanke på alla vita prickar i den röda kroppen. Juliana tog ända kreativitetspriset, för att skydda sig så bada hon med paraply!

Tydligen ska det gå att träffa på anakondor i floden, så vi for ut i jakt på dom, fast tyvärr (eller lyckligtvis) så träffa vi inte på några.
Ett skönt minne som kommer sitta kvar är när folk börja gå lägga sig så bestämde några ungar att ta ett mer och mer populärt nattdopp. Den stora överraskningen va Ricardo som slängde sig i med kläder och allt och låg där o flöt o njöt. När jag blir gammal tänker jag bli som honom!

Årets händelse

Hur var tjänsten där? Tyvärr han jag och Koffe inte gå så mycket där. Vi blev nämligen uteslängda från MFT av en lite speciell broder pga av våra kläder...
Men men, det var bara att dra hem och byta om.

Kan ju säga att den församlingen vi besökte var ändå en av de roligaste jag besökt. Bröder från hela Braslien, olika dialekter o störtsköna bröder. Och så ska dom vackraste kvinnorna i Brasilien vara från det området ;)
Mattias far är helt underbar. En såndär person som älskar naturen, kan namnen på alla träd, blommor, kan massa svåra ord och är så snäll. Och lite speciell (i ”grön å guuul” anda, om ni förstår vad jag menar).

Uberaba

Uberaba är väldigt platt till skillnad från Cunha och de andra städerna i Vale do Paraiba, finns inga berg där. Jorden är röd och det återspeglas i asfalten då jorden ”färgar” av sig. Med andra ord är det väldigt bra jord att plantera i. Marken där är dyrast i Brasilien efter São Paulo. Vi förstår varför när vi besöker en syster vars man äger en ”hacienda”. Det har en sockerrörsplantage vars like aldrig skådats innan. Det tar aldrig slut!!!
I deras gård har de odlat typ alla mina favvofrukter. Mango, papaya, fruta do conde, acerola, apelsiner, citron, avokado, cajamanga, amora, guava, bananer, graviola, jabuticaba, päron, kokos. Värsta paradiset.
Inte långt därifrån ligger ett jättefint vattenfall som vi besöker.

Überapa här kommer vi!

68 h på 12 dagar, nu förtjänar jag semester :D

Vi träffas alla på Tietê-stationen i São Paulo där vi ska ta 22 bussen till Uberaba. Men vi är ju i Brasilien så när bussen kommer fram försenad 20 min hoppar några in i den. Men det visar sig vara 21 bussen som är ”lite” försenad. När vår kommer sedan är den bara 90 min försenad och inte nog med det så är det fel buss. Vi skulle haft en exklusiv buss med extra sköna säten o allt det där.


Väl framme kommer Ricardo (Mathias pappa) och hämtar oss i sin gamla sletna, rostiga, söndriga (fartmätaren funkar inte, finns inga säkerhetsbälten där bak och allt e snett)bil. Vi vilar lite sen bär det av mot Sacramento (finns ett i Brasilien oxo), utanför staden finns nån väldig vacker grotta som vi besöker. Utanför är det full med gröna underlater/papegojor och i buskarna ser man en metropol av spindelnätt. Lika tätbebyggd som São Paulo. Och en hel del väldigt stora fula spindlar, blä…